Tisdag den 31 augusti 2010
Det ovanstående resulterade bland annat i att jag tvingades dammsuga redan vid sju på morgonen till grannarnas förtjusning men att golven förblev otorkade, att jag formligen slängde in datorbordet i sovrummet i sista minuten och låste (läs: vred om en skruvmejsel i låset) samt i en ryggsäck som fick packas om redan på tåget upp och igen inne på centralen (men som klockade in på dryga 18 kg, skönt att jag klarar viktgränsen, och så blundar jag för att handbagaget nog väger minst 7 kg).
Alla stora förvaringsskåp var upptagna så några ärenden på stan blev inte uträttade, slog mig ned på café istället och fick snart sällskap av Elli och Karro. Pga dum skalle sprang jag sedan fram och tillbaka mellan spåren en stund, missade mitt bokade regionaltåg och två Arlanda Expressåg och fick till sist finna mig i att köpa den snordyra expressbiljetten för att över huvud taget komma fram.
I Sky City satt Danelito och väntade, och förutom två tokbra presenter (som bildbevisas och berättas om i ett senare inlägg) så bjöd han på sushi, vin och mojitos som vi sörplade i oss medan planen lyfte och utanför och medan mörkret föll över Arlanda.
Nu har alla vänner åkt hem till sig och jag sitter nyduschad i min säng på Jumbo Hostel. Delar rummet med franska Marion och Guang från Kina, trevliga tjejer, om vi orkar går vi upp och tittar på soluppgången imorgon bitti. När jag rotat fram kamerasladden fyller jag säkert på med lite bilder härifrån, Jumbo Hostel är en avdankad jumbojet som står uppställd på Arlanda och har inretts som vandrarhem. Jag gillar det skarpt!
Imorgon: soluppgång, frukost, ompackning inför flygresan, ärenden i Sky City, incheckning, take off. Gonatt!
Måndag den 30 augusti 2010
Sedan igår kväll har jag belamrat soffan med all packning och pressat ned hälften av det i ryggsäcken. Är lite tvivlande till om resten får plats, räknar med att få prioritera bort saker mot slutet. Jag har tvättat fem maskiner, bokat shuttle till olika amerikanska flygplatser, skrivit ut senaste versionerna av resplan och boendebokningar, bokat buss till Philly för att säkert komma fram när jag tänkt, fixat läsbar EAN-kodsutskrift som i staterna ska omvandlas till tågbiljett. Alla tavlor är nedplockade, kökslådorna utrensade, skåpen tomma. Har skrivit infobrev till Sandra som ska bo här, har omvandlat musik från skiva till USB, rensat kylskåpet och städat badrummet. Nu ska jag skriva en ärendelista och ge mig ut på stan i ett par timmar, sedan vidare ut till Näset för middag hos Maria och så småningom komma hem igen. Då väntar en kväll och en natt där lägenheten ska storstädas och ryggsäcken packas klart. Imorgon bitti går tåget.
Söndag den 29 augusti 2010
Så var sista arbetsdagen gjord. Det fälldes oväntat tårar på sina håll medan mitt eget leende växte för varje timme som gick. Det är inte det att jag inte kommer att sakna dem jag arbetat närmast, men man kan inte vara annat än lycklig över det som väntar. Slängde en sista blick på skolan när jag gick, på barn som petade i leran med pinnar och på den gamla skolan som antagligen kommer att vara jämnad med marken när jag återvänder. En märklig känsla att det är över, men nu är det gjort och det känns bra.
Rafsade ihop lite saker och tog tåget till Östgötaslätten över helgen, fick bo hos familjen i Vidingsjö och fick kvalitetstid med Alvin 2 ½ år gammal. Vi blåste såpbubblor och läste böcker om sopbilar, mycket mysigt.
Nästa morgon började med ett löskokt ägg och övergick sedan i Svarta Lördagen. Konceptet är att avdankade festerister och SOF:are en gång varje år har en reunion i Vallaskogen med åtta spritstationer längs en runda och det blir alltid det sjöslag man kan vänta sig av ett sådant upplägg. När jag kom farande på min svarta militärcykel Johnny på väg till frukosten så var Vallarondellen redan full av snapsande festerister som hade picknick i det gröna och något sentimentalt kom över mig. Tiden i Linköping känns som ett helt liv sedan, men åtta år sätter sina spår.
Det blev en lycklig tillställning. Jag undvek att gipsa mig mellan station 6 och 7 (en bedrift när läkarstudenter står redo att bandagera vad som helst) och träffade på en massa gamla bekant bland de ca 1200 deltagarna. Minst lika många getingar surrade runt oss och den stackars vita Volvo som användes för att transportera öl mellan stationerna var mot eftermiddagen helt nedsölad av rödvin. Man anar baklyktan på bild # 2, att ta sig fram i Valla under Svartan har aldrig varit ett lätt företag.
Efter många timmar i skogen skiljdes Ebba och jag åt, jag tog mig in på området och fick ut min hamburgare och de resterande dryckerna på matbiljetten. Sedan susade jag till mitt hotellrum för att vila några timmar och när regnet senare började falla låg jag så långt ned under täcket att jag omöjligt kom därifrån.
För Johnny blev det den sista cykelturen någonsin. Nu står han för evigt parkerad utanför First Hotel med framhjulet lutat lite till vänster och med utsikt över Borggården. Jag har skruvat av hans registreringsskylt som minne. Ni som varit med länge vet att han varit saknad en gång tidigare, en minneskrönika hann till och med skrivas innan han återfanns, men nu är det slutgiltigt.
Morgonens hotellfrukost kom som en skänk från ovan dagen efter ett stadigt intag av konjak/vin/öl/whiskey/likör och ballerinakex, och tågresan hem gick fint. Nu har jag 36 timmar kvar i Göteborg. Det är mig fullkomligt ofattbart att ryggsäcken fortfarande står tom på golvet, men det finns en skrämmande lång lista över saker att göra så det är väl bara att ta tag i den. Överst står "packa väskan", så jag börjar med det.
Onsdag den 25 augusti 2010
På hallmattan låg ett tjockt brev från fina Mia, hon skickade saunamask och travel organizer och hade skrivit på brevpapper som Lilly ritat. Tack tjejer!
Sista dagen på jobbet imorgon. Två kladdkakor svalnar på bordet, en tredje gräddas just nu i ugnen. Jag skulle helst av allt vilja sova men än är det lite kvar av kvällen.
Tisdag den 24 augusti 2010
Med en långresa runt hörnet lägger man inte gärna pengar på att hålla kylen respektabel, det är både ekonomi och praktiskt att äta upp det som råkar ligga på hyllorna. Mest ekonomi när jag tänker efter, det mest praktiska hade ju varit att slänga allt. Då kan det bli så att man tvingas bjuda sig själv på tveksamma middagar, ikväll blev det vaniljyoghurt och gröna pepperonis. Inte ihopblandat, utan som tilltugg, och inte för första gången heller. Jag börjar gilla det.
Måndag den 23 augusti 2010
Avbockat på listan:
* Beställa valuta hos Forex
* Kolla upp Phu Quoc
* Plocka ihop en trave pocketböcker att ta med
* Leta efter men framför allt hitta Maglite/tvättlina/ryggsäcksremmar
Söndag den 22 augusti 2010
Är åter hemma i min ekande lägenhet, efter en fantastisk helg i Karlskrona. Förra året toastade jag och CJ på Sara & Johans bröllop, och Saras föräldrar bjöd efter det in oss att komma ned till dem en helg som denna. Vi har blivit rejält bortskämda under dessa dagar, familjen Nordin har agerat flerstjärnigt värdshus och det är omöjligt att inte känna sig varmt välkommen där så fort man klivit innanför dörren. Middagarna har varat i timtal och vi har skrattat mycket. Jag har saknat mina tre vänner och det var fint att få umgås med dem så här innan avfärd.
Frukost på trädäck, getingar fångade i glas. Lunch och vandring i Kristianopel. Glödhet augustisol, klar stjärnhimmel. Snittar, bubbel och rödspätta. Nyazeeländskt vin. Klipphäll i solnedgång och shandy i pappmugg.
Den gode CJ imponerades av matlagningen och frågade efter såsreceptet innan han gav den bästa komplimang han kunde: "Jag kan till och med tänka mig att komma ihåg hur man gör den".
Nu väntar sista arbetsveckan. Jag läste i GP att de tänt eld på förskolor i helgen, inte långt ifrån oss, och jag kan svära på att jag just hörde en varg yla. Känns lite olycksbådande, och jag ber en tyst bön om händelselösa dagar i vecka 34.
Torsdag den 19 augusti 2010
Första dagen på höstterminen idag, med klippning av invigningsband och allt. Det var faktiskt lite fint att se alla mellanstadieungar stå där på skolgården, jag saknar inte de långa högstadielufsarna med keps det minsta.
Multitaskade hela dagen som vanligt, någonstans i röran slog det mig att jag bara har fyra dagar kvar där, fyra morgnar av resa från Hisingen till Tynnered. Det är svårt att undvika danssteg, även om jag kommer att sakna många av kollegorna.
Nu tar jag helg och lämnar stan för en weekend i Karlskrona. Den har varit planerad sedan förra sommaren så även om jag börjar känna av tidspressen nu så ska det bli skönt att få komma ned till Blekinge, där finns människor jag tycker om.
Daniel är just nu min hjälte, han har inte bara bränt ned och skickat de låtar jag önskade utan har även lagt in ett urval av sin egen musik samt petat in lite filmer på skivorna. Det kommer att vara en gudagåva under långa bussfärder och på flygplatser, tack min vän!
Onsdag den 18 augusti 2010
Jag är nu inne i ett tillfälligt flow och det är bara att hoppas på att det flyter ännu en stund till. Har kunnat bocka av flera tunga punkter på den gedigna ToDo-listan:
Boende i New York - check.
Tågbiljett Chicago-San Francisco - check.
ESTA - check.
Boende i San Francisco - halvcheck, är lite obeslutsam angående sista natten.
Bokat shuttle från JFK in till Manhattan - check.
Tagit spruta #5 och #6 (difteri/stelkramp + polio) och är därmed fulltankad inför resan. Check.
Reseförsäkringen kollad - halvt check, eventuellt kompletterar jag lite.
Klippt av de risigaste bitarna på längder och lugg - check.
Ikväll såg jag The Ark spela på Lisebergs stora scen, tillsammans med Maria, Victor och övriga Göteborg. Den där Ola kan sjunga han, jeezus vilken pipa. Och förstås avslutades konserten med favoriten: "Calleth youuu, cometh IIIIIII.....!" Det är en galet bra text.
It´s where my reason stops and something else comes in. I know it doesn´t make sense, but still. Calleth you, cometh I.
Tisdag den 17 augusti 2010
Med multiple entries tydligt präntat så kan jag resa in och ut ur Vietnam så mycket jag orkar i januari, förutsatt att jag skaffar visum till Laos eller Kambodja. Vi får se hur det blir med den saken men det känns tryggt att jag åtminstone nu bör bli insläppt i The Socialist Republic of Viet Nam utan problem.
Nästa punkt på listan: ta sig an ESTA inför september. Det börjar kännas lite verkligt nu, hela jorden-runt-projektet.
Måndag den 16 augusti 2010
Ända sedan jag bokade resan i mitten av juni har jag vetat att jag har vissa visum att ordna. Visserligen har jag funderat på att boka om Vietnam och jag har klurat på om jag ska kryssa i single entry eller multiple entry i ansökan tillsammans med att fotoautomater varit trasiga, men det är ju bara struntsaker. Jag borde helt enkelt ha tagit mig i kragen tidigare.
I torsdags fick jag lite smått panik över att jag fortfarande inte fixat visum till Vietnam så jag tog ett foto, klistrade fast på ifylld ansökan och skickade rekommenderat tillsammans med visumavgiften och passet. I kuvertet följde ett rekommenderat returkuvert med för att jag säkert ska få tillbaka mitt pass. Fick dock bara kollinumret till det skickade brevet och kan alltså inte spåra mitt returkuvert, men kuvertet var bortsorterat innan jag hann vara så förutseende.
Igår kväll rann även det dåliga samvetet för ESTA (Electronic System for Travel Authorization) över och jag satte mig vid datorn för att ordna ansökan för inresa i USA. Passnumret hade jag skrivit upp så jag kände mig därför klok tills jag insåg att jag dels glömt att scanna in det som säkerhet som jag ju tänkt samt att det för ESTA krävs giltighetsdatum samt datum för utfärdande. Naturligtvis har jag inget av det, mitt pass ligger på postterminalen i Älvsjö och väntar på att någon från ambassaden ska kvittera ut det.
Summa summarum. I den bästa av världar hinner Vietnamesiska Ambassaden processa min visumansökan felfritt inom en vecka och skicka passet tillbaka till mig utan att Posten tappar bort det på vägen. Därefter kan jag göra min ESTA (ska göras senast 3 dagar innan avresedatum) och den strular inte. I den lite sämre av världar går allt detta fel. Håll tummarna för mig och framför allt för mitt lilla vinröda pass.
Suck. Jag älskar att skrota runt här i min lilla 2:a men jag måste lära mig att skrota med rätt saker. Så, ett trestegsprogram för att få något gjort:
1. Baka en äppelpaj. När doften av nygräddad smuldeg letar sig ut i rummen blir man harmonisk oavsett utgångsläge.
Programmet fungerar på de flesta problem, där punkt 3 i schemat samvarierar med uppgiften ifråga (ibland är punkt 3 kanske bara "äta äppelpajen". Så vill jag ha det. Fullt av pajproblem). Jag har nu arbetat mig igenom alla punkter och fått en ärendelista med inte mindre än trettiofyra punkter, stora som små. Jag börjar uppifrån och ska innan kvällen har blivit natt åtminstone ha bokat boende i New York mellan 2:a och 4:e september, samlat och skrivit ut de senaste resedokumenten samt letat upp adaptern som ska ge mig tillgång till alla länders eluttag. Nu gäller det att fokusera.
Två veckor kvar i landet.
Lördag den 14 augusti 2010
Torsdag kl 14 hade jag jobbat klart för den här veckan, luxuöst så det förslår. Tog mitt pick och pack och lämnade skolan och har sedan dess mest hängt på Kulturkalaset. Har lyssnat på en massa musik, käkat langos och sett en del gratisfilmer; svenska Puss kan inte rekommenderas även om den just nu syns överallt. En rätt meningslös film. Enda behållningen är en duschblöt Alexander Skarsgård, men akta er för att betala för en biobiljett.
Nu ikväll har jag till sist landat i soffan. Har bakat hemgjord pizza, slagit upp vin, petat in Lost i DVD-spelaren och bara njutit av livet. Det är de små sakerna som räknas.
Onsdag den 11 augusti 2010
Armageddon, men en mysig undergång. Jag kom hem rätt så dränkt trots paraplyet och fixade ett fotbad, bredde räkröra på rån och kröp upp i soffan med en skräptidning. Kalaset regnar bort idag så det blir inneaktiviteter resten av kvällen, passar mig fint efter en högst vaken natt med bara några få timmars sömn.
Tisdag den 10 augusti 2010
Köade för signering men gav upp, lufsade ned längs Avenyn i folkhavet, köpte nattamat på Donken, fortsatte traska och spanade in festligheterna i Bältesspännarparken, vid Storan, på Kungsportsplatsen och på Gustav Adolfs torg. Vinkade till sist av Jenny vid Centralen, efter att ha övervägt en spontanövernattning på hotell men ändrat oss till förmån för familjen som väntade i Partille.
Nu blir det några timmars soffhäng innan jag konfronterar sängen. Hör att Sex and the City just börjat, det får det bli.
"Jag tror att Sex and the City nog egentligen är mest riktat till tjejer".
// Daniel Day, under gårdagens telefonsamtal. Verkligen Daniel, är du säker?
Måndag den 9 augusti 2010
Första arbetsdagen efter semestern avklarad, det var en hygglig dag på skolan men jag har sedan dess legat smått avsvimmad i soffan med huvudvärk. Jag var tydligen inte redo för detta.
Söndag den 8 augusti 2010
Lördag den 7 augusti 2010
Fredag den 6 augusti 2010
Om några timmar: Kontiki med Sanna och hennes gäng.
Torsdag den 5 augusti 2010
Onsdag den 4 augusti 2010
I övrigt går jag i väntans tider. Hade besök tidigare idag av en tjej som eventuellt vill hyra min lägenhet under tiden jag är borta. Hon tyckte om den men det är trots allt bara för 5 månader, sedan kommer jag oundvikligen tillbaka igen. Imorgon skulle hon kika på en annan lägenhet och lovade höra av sig under torsdagkvällen med besked. Jag håller tummarna för att den andra inte är något vidare, det vore så skönt att få uthyrningen smidigt löst på det här viset och det är dessutom en jättetrevlig tjej vars kusin är en bekant till mig. Att hitta hyresgäst är egentligen inget problem såhär inför universitetets terminsstart, men att hitta någon pålitlig kan vara knivigare. Har det inte löst sig till på fredag så ska jag bekanta mig med Blocket igen. Mycket spännande. Kan ju bli vilken knarkare som helst.
Tisdag den 3 augusti 2010
Tiden går så fort, och samtidigt står den still. När ni river bort augusti månads blad från skrivbordskalendern är jag redan på andra sidan Atlanten.
Många frågar om mitt bloggalias och det som kan låta som ett rent nonsensnamn har faktiskt en betydelse: Alma är ju sedan tidigare mitt vedertagna förnamn som dyker upp lite här och var, med varierande efternamn. Resebloggens "farang" är thailändarnas ord för västerlänning. Som vithyad turist kan man även i Thailand förkovra sig i magasinet Farang som lämpligt skriver om sevärdheter och dykning mm, jag har nog något nummer liggande kvar här hemma tror jag.
Avresedatum närmar sig snabbare än jag närmar mig guideböckerna, de ligger här och nöter på samvetet men jag läser dem inte. Får nog göra en ansträngning senare i veckan och försöka plöja igenom ett par innan de ska tillbaka till biblioteket.
Andra vågen vaccinationer har med framgång sprutats in nu på morgonen, av jordens vänligaste sköterska. Twinrix och TBE var planerade, men väl där bestämde jag mig för tyfoiden också. Dessutom blev jag lite nojjig över stelkrampsskyddet och fick även rådet att ta en femte poliospruta. Jag tyckte att hon lika gärna kunde trycka in två sprutor i varje arm, för balansens skull, och lägga polion som en bonus åt axeln till. Tydligen är det lite för många stick på en gång, jag fick en i varje arm bara och ska på återbesök om 14 dagar. Kanske lika bra det, idag tyckte jag sprutorna gjorde ont.
Halvligger nu i datorstolen och försöker ignorera en hosta. Dricker "äppeldryck med ciderkaraktär" medan solen skiner genom nyputsat fönster, trots att Väder-Tone pratat om regnaktivitet. Parmesanbiten jag hittade längst in i kylen är snudd på uppäten.
Fyra veckor kvar i landet.
