Alma Farang

Ni är allt bra fina, mina läsare!

Vi har varit överens om att man inte kan lämna New York utan att ha sett en Broadwaymusikal. TKTS heter stället med de billiga biljetterna, bara 50% av ordinarie biljettpris vill de ha. En lucka ligger vid Times Square och drar till sig alla busslaster, den andra ligger ända nere vid South Street och är betydligt mer skyddad från turisthorderna. Eftersom vi gärna promenerar gick vi ned dit och köade oss snabbt fram till biljettluckan. Lejonkungen var slut men andrahandsvalet föll på American Idiot, en ny musikal baserad på Green Days skiva med samma namn och även tidigare musik, som jag hört talas om och gärna ville se.

En helt fantastisk föreställning! Inga sega partier av tunn dialog, istället framfördes nästan hela storyn med låtarna och koreografin. De första sekunderna satte ribban och sedan fortsatte allt i samma höga tempo i 90 minuter. Jag som är svag för pojkar med gitarr fick även det behovet tillfredsställt, Give Me Novacaine började finstämmigt och slutade i dundrande krigsscen, åh, jag vill kyssa koreografens fötter…

En hyfsat liten teater så vi satt bra till om än långt bak, och det fick stående ovationer när allt var klart. En titt i programmet innan föreställningen visade att alla önskelåtar fanns med, bara Good Riddance saknades. Busvisslingarna visste inga gränser när ensemblen efter att ridån gått upp en andra gång stod med gitarrer och sjöng just den sången.

Både Sockan och jag kände oss inspirerade efteråt. Jag har ofta funderat på hur jag ska uttrycka den starka känsla jag alltid har efter en bra teater eller musikal, men kanske är inspirerad ordet jag letat efter. Att få se kreativitet explodera på en scen väcker den egna kreativiteten.

Lillebror tycks bara dra på sig snarkande rumskamrater i sitt rum, som alla envisas med att ha AC:n på max. Min taiwanesiska rumskamrat Wing däremot är lugn och fin, trevlig att prata med även om hon inte är så haj på engelska. Dessutom fnissar hon när jag skojar med henne och bjuder på choklad. Nu har jag fått biljett till MoMA av henne, den scannades inte när hon var där så jag tar över den och gör ett försök. Har varit lite sugen men tycker det har känts dyrt, dessutom är bror inte så sugen på modern konst men han får göra en liten shoppingutflykt istället.

Igår besökte vi Century 21, en outletaffär på Lower Manhattan. Jag har varken råd eller plats i väskan men visst finns kul shopping att göra här i NY, får nog åka tillbaka med överdimensionerad väska snart. Mia, jag tror jag tar med mig dig!

Idag har vi vandrat lite på egen hand, Lillebror ville handla skor och väska medan jag gick i småaffärer och fixade adresslappar på Penn Station. Nu sitter vi på varsitt Starbucks, han på 23:e gatan - jag på 39:e, och har smsledes kommit fram till att bio är en bra idé då himlen verkar vilja bjuda oss på ännu ett åskoväder.

Sms ja, nu har jag fungerade telefon igen! Om ni hört av er tidigare i september har jag inte fått det, saknar en del meddelanden som ännu inte trillat in, men fr o m nu är jag med i leken och etern igen. Har adopterat Lillebrors gamla nalle och vi har börjat lära känna varandra. Den gamla Nokian kom snabbt i lä.