Lördag den 11 september 2010
Livet på denna lilla pinne är rätt behagligt just nu.
Igår kom en trött Lillebror äntligen fram till Manhattan efter en bra flygtur men lite strul med shuttlen från flygplatsen. Checkade in på vårt hostel i Chelsea och gav oss av uppåt längs 7th Avenue för att få en glimt av neon. Tog oss upp till Times Square och vände, hade tänkt hålla liv i Sockan fram till nio åtminstone för att få vettig dygnsrytm men vid sju var han sovtrött så han fick krypa till kojs. Jag lyssnade till lite av Comedy Night som anordnades i vårt hostelkök, mat & dryck & underhållning för frivillga dollars, och försökte få iväg det fax jag misslyckades med att skicka från Philadelphia:
Betar fortfarande av synder från mitt tidigare liv präglat av prokrastinering. Redan i juli insåg jag att boendena i Sydney över jul och nyår började fyllas upp av bokningar, ändå gjorde jag inte slag i saken förrän tidigare denna vecka. Nu var det förstås hopplöst att hitta den kombination av hostel jag tänkt mig, snudd på allt med vettigt pris var fullt (en dryg tusenlapp per natt för boende i dorm med 5 st andra? Nänä.). Efter lite svärande, två timmars pusslande med sidor som inte visade diagram över tillgängligheten utan bara tillät sökning på specifika datum så hade jag ändå fått ihop en kombination som jag var nöjd med. Det lite trixiga i december är att hostelen kräver att man stannar allt från 7 till 14 dagar i sträck, samt att man måste betala redan nu och att de flesta inte tillåter utcheckning 25:e, 30:e, 31:a dec eller 1:a, 2:a januari. Betalade alltså deposition på nätet för två hostel, ett en bit ifrån Sydney över jul och ett mer centralt över nyår, och fick ett formulär mailat som skulle faxas tillbaka som ett ok för att slutsumman kan dras på kortet.
Provade mina faxkunskaper i Philly, verkade inte lyckas, lät vårt hostel här försöka men inte heller de lyckades. Mailade frustrerat till Sydney som lugnt svarade: "Hi Anna. We received it. Twice!". Ok, då verkar sluttampen på 2010 vara räddad.
Klockan åtta var syskonen uppe och bland de första som mumsade i sig av hostelets inkluderade frukost: äpple, muffins, bagel, flingor, juice och kaffe. Generöst må man säga. Sedan fick jag återse Patrik efter bara ett dygns frånvaro, han damp ned i NY för att i sista stund slänga in sina utlandsröster i valurnan och vi tre tog en promenad över Manhattan och lunchade på ett ställe med förrätt i form av donuts i en minikundvagn, knepigt.
Idag är det årsdag och nio år sedan planen flög in i WTC. Tyst minut hålls vid flera tillfällen vid Ground Zero men vi har faktiskt inte varit där. En galen pastor hotade tidigare i veckan med att bränna koranen som en markering och plötsligt kändes inte NY som en plats man ville vara på efter att ha sett reaktionerna ute i världen. Nu verkar det som att han i sista stund ändå besinnade sig. Tokiga människa, jag håller med om grundprincipen att religionsfrihet bör råda men att ceremoniellt låta koranen brinna kommer inte att uppnå det utan bara skapa än värre motreaktioner.
Har varit inne i diverse affärer idag för att beskåda amerikanernas idéer om marknadsföring och display. I underjordiska Apple Store fick man provfingra på MacBooks m m, trevligt. I den sprakande leksaksaffären fann vi denna gigantiska vanilla fudge, blodsockret sköt i höjden bara man luktade på den, omnomnom!
Igår kom en trött Lillebror äntligen fram till Manhattan efter en bra flygtur men lite strul med shuttlen från flygplatsen. Checkade in på vårt hostel i Chelsea och gav oss av uppåt längs 7th Avenue för att få en glimt av neon. Tog oss upp till Times Square och vände, hade tänkt hålla liv i Sockan fram till nio åtminstone för att få vettig dygnsrytm men vid sju var han sovtrött så han fick krypa till kojs. Jag lyssnade till lite av Comedy Night som anordnades i vårt hostelkök, mat & dryck & underhållning för frivillga dollars, och försökte få iväg det fax jag misslyckades med att skicka från Philadelphia:
Betar fortfarande av synder från mitt tidigare liv präglat av prokrastinering. Redan i juli insåg jag att boendena i Sydney över jul och nyår började fyllas upp av bokningar, ändå gjorde jag inte slag i saken förrän tidigare denna vecka. Nu var det förstås hopplöst att hitta den kombination av hostel jag tänkt mig, snudd på allt med vettigt pris var fullt (en dryg tusenlapp per natt för boende i dorm med 5 st andra? Nänä.). Efter lite svärande, två timmars pusslande med sidor som inte visade diagram över tillgängligheten utan bara tillät sökning på specifika datum så hade jag ändå fått ihop en kombination som jag var nöjd med. Det lite trixiga i december är att hostelen kräver att man stannar allt från 7 till 14 dagar i sträck, samt att man måste betala redan nu och att de flesta inte tillåter utcheckning 25:e, 30:e, 31:a dec eller 1:a, 2:a januari. Betalade alltså deposition på nätet för två hostel, ett en bit ifrån Sydney över jul och ett mer centralt över nyår, och fick ett formulär mailat som skulle faxas tillbaka som ett ok för att slutsumman kan dras på kortet.
Provade mina faxkunskaper i Philly, verkade inte lyckas, lät vårt hostel här försöka men inte heller de lyckades. Mailade frustrerat till Sydney som lugnt svarade: "Hi Anna. We received it. Twice!". Ok, då verkar sluttampen på 2010 vara räddad.
Klockan åtta var syskonen uppe och bland de första som mumsade i sig av hostelets inkluderade frukost: äpple, muffins, bagel, flingor, juice och kaffe. Generöst må man säga. Sedan fick jag återse Patrik efter bara ett dygns frånvaro, han damp ned i NY för att i sista stund slänga in sina utlandsröster i valurnan och vi tre tog en promenad över Manhattan och lunchade på ett ställe med förrätt i form av donuts i en minikundvagn, knepigt.
Idag är det årsdag och nio år sedan planen flög in i WTC. Tyst minut hålls vid flera tillfällen vid Ground Zero men vi har faktiskt inte varit där. En galen pastor hotade tidigare i veckan med att bränna koranen som en markering och plötsligt kändes inte NY som en plats man ville vara på efter att ha sett reaktionerna ute i världen. Nu verkar det som att han i sista stund ändå besinnade sig. Tokiga människa, jag håller med om grundprincipen att religionsfrihet bör råda men att ceremoniellt låta koranen brinna kommer inte att uppnå det utan bara skapa än värre motreaktioner.
Har varit inne i diverse affärer idag för att beskåda amerikanernas idéer om marknadsföring och display. I underjordiska Apple Store fick man provfingra på MacBooks m m, trevligt. I den sprakande leksaksaffären fann vi denna gigantiska vanilla fudge, blodsockret sköt i höjden bara man luktade på den, omnomnom!
Just nu: Starbucks. Minst ett café om dagen är vad doktorn ordinerat.
Kommentarer
Postat av: Sayo
dregglar över både vaniljfudgen och starbucks. Doktorn har så rätt!
KRAM
Postat av: Kristina
mumms, kan du inte skicka några sådana bitar till Östergötland.
Postat av: Milla
Men herregud, det var lite annat än den engelska fudgen vi knaprat på förut...
Trackback
