Alma Farang

Lite trött i örat efter att ha ringt till halva Sverige men det är ju så många som jag saknat senaste halvåret. Andra halvan av Sverige tar jag imorgon.

Jag såg en blek vintersol som sänkte sig över taken här på Hisingen och har nu placerat mig i soffan med pälstofflor på fötterna och bergakungsfilten över axlarna. Att byta ned sig 30 grader gick ändå riktigt bra, vikingen i mig tog över efter bara ett dygn.

Det blev en fin helg i Stockholm, vi hyrde in oss i ett av Scandics familjerum på sjunde våningen med hörnläge och utsikt över hustaken. Vi åt trerätters på en mysig restaurang och firade Lillebrors födelsedag. Musikalen Sugar på Oscars var tyvärr värdelös men vi höll oss mot alla odds vakna till slutet. Frukosten dagen efter var ljuvlig. Jag tog sedan vägen om föräldrahemmet och fortsatte morgonen efter mot Göteborg, långt innan solen gått upp.

Veckan har gått fort, Arbetsförmedlingen har tagit upp en del av min tid med obligatoriska möten fyra av fem dagar. Nästa steg är nu att i slutet av månaden göra en avrapportering på mitt jobbsökande. När jag inte ägnar mig åt att skriva ansökningar så försöker jag få min lägenhet återställd, allt ligger nedpackat i flyttkartonger. Jag måste även på nytt lära mig att gå på is, den ligger tjock över mina kvartersgator och om den inte smälter undan mer måste jag nog skaffa mig broddar.

Väderkillen varnade för stormstyrkor och visst har det blåst idag. När jag stack ut näsan imorse var det fortfarande lugnt men efter dagens filmfestivalsvisning på Bergakungen hade det friskat i. Jag hamnade till slut på Espresso House på Vasagatan och fick äntligen återse familjen Lidqvist, mina favoriter. Lill-Vispen har förstås växt till sig och fått en liten blond kalufs, han kastade leksaker omkring sig och var utan tvekan den sötaste cafégästen.

De senaste veckornas hotellfrukostar har fått mig oväntat sugen på äggröra och bacon, jag har aldrig tidigare lagat något av det men ikväll kunde jag inte motstå längre. Vandrade iväg till affären och skaffade bacon och potatismjöl. det förstnämnda stektes sedan intill oigenkännlighet; knaprigt är bara förnamnet. Mer pinnstelt. Potatismjölet användes till äppelkrämen som bubblar på spisen. Den har en ohemul mängd kanel i sig och är det närmaste lycka jag kommer just nu.

På spårvagnen som rullade mot Göta Älvsbron stod ett gäng urGöteborgare och diskuterade läget i Egypten, någon var nöjd med att ha hunnit med en semester där när nu läget är som det är. Kompisen höll med: "Ja, det där hajtjôtet".

Det är änna gôtt å va hemma igen.